"Att vara student är svårt!", var precis vad jag tänkte när jag klev upp i morse för att gå på min enda lektionen den här veckan. Efter vår krävande dag satte vi oss på ett av skolan caféer och njöt av en välförtjänt men svag kopp kaffe medan vi diskuterade vår framtid. Jag tror att alla som satt vid borden omkring oss trodde att vi var på besök från psyket. Enligt Jennie och Rebecca ser min framtid inte särskilt ljus ut och det berättade de högt och tydligt för mig. Jag kommer leva ensam resten av livet.. eller inte helt ensam, jag kommer ju att ha mina hundra katter. Katterna kommer vara mina enda vänner och även mina älskare (?) och jag kommer sakta men säkert förvandlas till en katt (inte på ett sött sätt). Mer tänker jag inte gå in på då det skulle bli alldeles för grovt och äckligt, men både Jennie och Rebecca fällde en eller två tårar pga allt skratt!
Om jag ska tänka lite seriöst på framtiden så skrämmer den faktiskt mig, vad ska jag göra när jag inte bara kan följa schemat som skolan ger mig? Det är inte tanken på att leta ett jobb som skrämmer mig, det skrämmer mig minst. Det som ger mig rysningar längs ryggen är tanken på att starta familj eller kanske mest om man kommer hitta någon att starta en familj med. Många personer i min närhet har förhållanden och det gör mig så väldigt avundsjuk, jag vill verkligen inte bli en galen kattkvinna som spenderar alla sina pengar på sina djur. Jag är mycket medveten om att jag "bara" är 22 år och att jag har många år på mig att hitta någon, men tänk om jag är en av de få som aldrig hittar någon. Tänk om, tänk om, tänk om.. man borde inte få säga tänk om..
För att avsluta på något positivt så kommer nästa avsnitt av Pretty Little Liars ut i natt vilket jag ser fram emot!
Jag brukar svara i mitt egna kommentarsfält men man gör ju som man vill :)
SvaraRaderaAngående din framtid: Sluta oroa dig! Du har en rad "friare" där ute som väntar på dig. Njut av den tanken och när du sedan minst anar det dyker den rätta upp..!